ProPublica

När vi kliver ur hissen på 23:e våningen i One Exchange Plaza, nästan så långt söderöver på Manhattan man kan komma, tas vi emot av Nicole Collins Bronzan. Hon är journalist och kommunikationsansvarig på Propublica och har tidigare bland annat jobbat som copy editor på New York Times och som kommunikationsansvarig för den rikstäckande kampanjen Freedom to marry.

Nicole visar oss in i det öppna landskapet som är Propublicas hjärta. Här jobbar journalister med alla möjliga bakgrunder. Många av dem är datautvecklare, experter på att hantera stora material och göra dem överskådliga och sökbara. Att just intervjua data, gärna så ”big” som möjligt, är det många redaktioner satsar allt mer på just nu.

– Datan tar storyn till en ny nivå. Journalistiken blir mer kraftfull och det blir möjligt för folk att se ”vad finns det för mig”, säger Nicole Collins Bronzan.

Men nya sätt att gräva och granska ställer också nya krav på kompetensen på redaktionerna. Många medarbetare har därför värvats till Propublica för sina kunskaper inom just it-området. Journalistikens villkor och uppdrag har de sedan fått lära sig mer eller mindre på plats.

– De kommer som utvecklare men blir journalister här, säger Nicole Collins Bronzan.

Alla medarbetare med reporterbakgrund har på samma sätt fått datautbildning internt för att exempelvis kunna hantera databaser. Alla som jobbar på redaktionen har även kunskaper i juridik och det stärker naturligtvis möjligheterna att effektivt granska makten och myndigheterna.

Flera av Propublicas stora jobb granskar sjukvården, ett hett ämne i USA rent politiskt men också ett område där alla berörs på ett eller annat sätt. Satsningen Dollar for Docs är ett exempel på hur man genom att göra stora mängder data sökbara ger läsarna möjlighet att kolla upp just sin läkare. Hur mycket har han eller hon fått utbetalt av läkemedelsindustrin? När? För vad?

– Bakom många av våra jobb finns stora datamängder som vi begärt ut och ofta fått vänta länge på. När vi väl får dem tar de ofta ett dygn bara att ladda ned dem, säger Nicole Collins Bronzan.

Propublica är oberoende och icke vinstdrivande. Man jobbar uteslutande med undersökande journalistik i allmänhetens tjänst och har sedan starten vunnit flera prestigefyllda priser, bland annat två Pulitzer.

– Vi publicerar oftast 2-3 artiklar om dagen och får nog i alla fall ett tiotal förfrågningar varje vecka från andra redaktioner som vill använda vårt material, säger Nicole Collins Bronzan.

De jobb man gör ska vara till nytta för den lilla människan och det som ska granskas och ifrågasätts är makten och myndigheterna. Redaktionen lägger mycket kraft på att sprida sina jobb, både via sin webb men också genom sociala medier och samarbeten med andra. Andra redaktioner får publicera Propublicas material gratis men måste självklart ange källan.

Läsarna blir ständigt fler och fler och enligt decembers siffror har Propublica ungefär 500 000 unika besökare till sajten varje månad.

– Vi highlightar våra jobb på Twitter , har en podcast och tar hjälp av läsarna att sprida både vår och andras undersökande journalistik, säger Nicole Collins Bronzan.

Propublica värvar toppnamn efter toppnamn till redaktionen, gärna från största konkurrenten New York Times, som man har en ”friendly competition” med. Utan att veta exakt vad man tjänar på Propublica kan man anta att det krävs en hel del resurser för att dra runt den namnkunniga redaktionen. Verksamheten finansieras helt genom donationer och än så länge har det inte varit några större problem att få in pengar. Riktigt stora och långsiktiga donationer tillsammans med många små ger tillräckligt med intäkter. Av pengarna som kommer in lägger man ungefär 85 cent av varje dollar på journalistiken. Resten går till övriga omkostnader.

– Filantropin är större här än i de flesta andra länder. Men svaret på varför folk ger just oss pengar är helt enkelt att de tycker att undersökande journalistik är viktigt, säger Nicole Collins Bronzan.